Bland Leningrad Cowboys och homosexuella kaniner

Maria besöker Uppsala Internationella Kortfilmfestival i oktober 2000 och upptäcker fördelarna med kortfilmens värld.

Ännu en chans har getts att inse kortfilmens psykiska storhet. Årets upplaga av Uppsala Internationella Kortfilmfestival fokuserade på tre teman; Roy Andersson, Finland samt homosexualitet. Det förstnämnda i form av en dokumentär och ett retrospektiv, det sistnämnda i form av ett specialkomponerat program från London Lesbian and Gay Film Festival. Under rubriken ”Filmland Finland” bjöds bland annat på en berättelse om ”bilen” Lada, (för det är inte alldeles säkert att det är en bil) såväl som en obehagligt berörande skildring av en småbrottslings liv i Helsingfors samt tjugo år av finsk historia ur synvinkeln på en medlem i Leningrad Cowboys.

Visst, priser delades ut och en jury utsåg vinnare, men publiken hade sina egna favoriter. Till exempel ”Early Frost”, en fransk historia om en flickas homosexuella kanin, (föräldrarna misstänkte att det kunde bero på att hon inte städat tillräckligt i kaninburen). Men så klart även vinnaren av publikpriset; ”True Love Waits”, en varmt berättad finsk film om till synes omöjlig kärlek. Och det är just det som är så härligt med kortfilm, där blir plötsligt allt möjligt…

I kortfilmens värld serveras inte två timmars underhållning på ett fat, där får man istället en chans att bilda sin egen uppfattning om det som filmerna tar upp. Har du ännu inte begripit det geniala med kortfilm så får du en ny chans nästa år då Uppsala Internationella Kortfilmfestival firar 20 år. Förvänta er något alldeles extra. Det gör jag.

Maria Nilsson
Denna text är även publicerad i Wermlandus #-, -2000.